oktober-2013

Fråga 24: Hej! Har haft väldigt ont i ländryggen i ett års tid. Har blivit röntgad (slätröntgen och ct-röntgen) där allt såg normalt ut. Läkaren kom fram till att det måste vara muskulärt.

Värken flyttar sig och ibland riktigt bränner det i sätesmusklerna. Sjukgymnasten har gett mig övningar, som dock inte hjälper. Mediciner är inte heller till någon större hjälp. Skulle andningsövningar kunna hjälpa på något sätt? Kan jag gå någon kurs? Tacksam för svar.

Maria, 75 år

Svar dr Lindh:

Hej Maria! När man inte finner något kroppsligt fel utan säger att det är muskulärt, så har man ofta en ökad känslighet i de aktuella musklerna.

Andningsövningar skulle troligen hjälpa. Andningsövningar som syftar till att få en lugnare andning, att få ner viloandningen till diafragman, den stora magmuskeln, som sköter andningen i vila. Du måste samtidigt slappna av mentalt under dessa övningar. Tänk bara på andningen, att den sker via magmuskeln, långsamt och avspänt.
För det tredje så tror jag att du måste bli bättre på att säga nej, sätta gränser, sänka ambitionsnivån. Det är kanske så att du har för hög ambitionsnivå?

Lyckas du med dessa råd, så minskar den hyperventilation som troligen föreligger. Då ökar mängden koldioxid i kroppen och då minskar känsligheten, smärtan, spänningarna i de aktuella musklerna. Andningsövningar skulle säkert kunna hjälpa och om inte sjukgymnasten kunnat hjälpa dig, så kan Anders Olsson säkert ge dig goda råd i det fallet.

MVH Johannes Lindh

oktober-2013

Fråga 23: Hej, jag började må dåligt ett par månader efter att min dotter föddes. Det började med slem från näsan till att fortsätta med andfåddhet vi minsta ansträngning, känslig för värme samt en stark trötthet. När jag fick gå snabbt med en pusloximeter fick jag höra att saturationen var 83. Jag kände mig också snurrig när jag gick. Jag fick sedan göra en blodgasmätning och fick för ett par veckor sedan svaret att det handlade om hyperventilationssyndrom. Jag fick ingen särskild information om detta och undrar nu vad jag ska göra. Eftersom min dotter var sjuk var jag mycket stressad under den första tiden efter förlossningen men är jag inte längre lika stressad. Dock är mina symtom kvar.

Jessika, 31 år

Svar dr Lindh:

Hej Jessica! Den påfrestning, som du har varit utsatt för, har alltså lett till en hyperventilation. Man andas mer än kroppen behöver och då andas man ut för mycket koldioxid och det blir kvar för lite koldioxid i kroppen. Det kan öka känsligheten i slemhinnorna (din näsa), men även ge en omotiverad andnöd och trötthet.

För att nu bli bättre, så behöver din kropp vila och återhämtning kombinerat med olika “terapier”. Dina symtom är ett uttryck för att din kropp säger till dig att nu får det vara nog, du måste varva ner.

• Du måste bli bättre på att sätta gränser, att säga nej till olika saker.
• Du behöver träna dig på mindfulness, meditation, mental avslappning – det gör att andningen lugnar ner sig.
• Du behöver andningsgymnastik, dvs träna dig till en lugn avslappad andning som i vila innebär att man andas med magen (diafragmamuskeln).
• Kombinera andningsgymnastik och mindfulness (tänk bara på andningen) under 3 minuter 3 ggr per dag.

MVH Johannes Lindh

september-2013

Fråga 22: Hej! Jag är utbildad andningsinstruktör hos Anders. Min pappa har högt blodtryck och blev ordinerad varan. Precis i samma veva började jag lära honom att andningsträna då detta inte togs upp som ett alternativ eller en parallell egen vård. Detta har han gjort minst 30 minuter per dag i ca 4 veckor.

Då han går på inställning av varan 1 gång per vecka har värdet legat mellan 2.4 och 2.7 och det skulle ligga mellan 2-3.Han äter 19 tabletter.I förra veckan när han var tillbaka hade han 3.4 vilket var lite konstigt tyckte de, så nu under 2 veckor skall han äta 1 tablett mindre – alltså 18.Min fråga är kan hans andningsträning ha påverkat vilket gjort att han faktiskt förbättrat sin andning,cirkulation samt vidgat blodkärlen genom minskad överandning?

Har du någon rekommendation då läkaren inte kände till att han andningstränar?

Kan han genom att andningsträna kanske på sikt sluta äta varan?

En dotter som vill hjälpa sin far och många andra genom att andas till fördel för sin hälsa.

Magdalena Lagerström, 43 år

Svar dr Lindh:

Hej Magdalena! Vad jag vet så påverkar inte andningsträning waran eller PK värde. Waran tar han väl för att han har haft en blodpropp? Eller risk att bilda sådan, som vid t.ex. förmaksflimmer.

Däremot så vet man att andningsträning/andningsgymnastik påverkar blodkärlen. Genom att överandningen minskas, så behåller man mer koldioxid i kroppen. Då vidgas blodkärlen, och man får en bättre cirkulation. Det finns vetenskap som visar ett sådant samband mellan andning och blodcirkulation i hjärna, hjärta, muskler och grovtarm.

MVH Johannes Lindh

september-2013

Fråga 21: Har fått diagnosen KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) sedan tre år tillbaka, nu undrar jag om andningsapparaten (Relaxator) kan vara någon hjälp till mig? Lena, 59 år

Svar dr Lindh:
Hej Lena! Jag tror att du kan ha nytta av Relaxatorn. Den fungerar på samma sätt som en BA-tube, som vi läkare i Sverige brukar rekommendera vid KOL eller svår astma. Båda fungerar så att motståndet vid utandning ökar. Då vidgas luftvägarna och det blir lättare att andas ut.

MVH Johannes Lindh

september-2013

Fråga 20: Har sedan många år en nästan konstant ostadighetsyrsel som man inte funnit några medicinska förklaringar till. Har prövat olika antidepressiva mediciner utan någon större effekt. Har även haft ångest i perioder och läkarnas tanke har varit att ångesten ger yrsel men jag tror snarare att det är tvärt om.

Fick av en slump syn på sidan om Medveten Andning. Har köpt en Relaxastor och börjat träna. Hållit på ca en månad. Märker inte någon effekt ännu. Vad tror du om ospecifik yrsel kopplat till andning? Susanne Lindgren, 60 år

Svar dr Lindh:

Hej Susanne! Håller helt med dig att det är yrseln, som ger ångest. Det är ofta så att människor, som får muskelspänningar får ostadighetsyrsel. Det beror på att de spända musklerna ger inte helt korrekt information till balanscentrum i hjärnan. Då upplevs det som ostadighetsyrsel. Min uppfattning om hur yrseln är kopplad till andningen är denna. Höga krav på sig själv, att inte lyssna på kroppens varningssignaler leder till en ökad andning, hyperventilation. Då sjunker halten koldioxid i blodet, vilket i sin tur gör musklerna mer ömma och spända. Då ger de inte rätt information till balanscentrum. Det bästa sättet att behandla detta är att lära sig att kunna säga “nej”, att sätta gränser. Man ska inte vara så duktig, alltid ställa upp. Människor som drabbas av dessa besvär är ju ofta arbetsamma, arbetsälskande och lyssnar inte på kroppens varningssignaler.

Du kan behandla detta genom att du sätter dig i ett tyst rum och slappnar av. Du tänker på din andning. Lägg en hand på magen och en på bröstet. Andas sakta, lugnt, det ska kännas skönt/behagligt. Under tiden tänker du på andningen. Du tänker efter/känner efter om du andas med magen eller bröstkorgen. Förmodligen andas du delvis med bröstkorgen, men det är det du ska försöka ändra på. Andas lugnt och försök få ner andningen till magen, det är det vi kallar diafragma-andning. Så ska man andas i vila. Kroppen varvar ner. Gör detta tre ggr om dagen, håll på i tre minuter varje gång. Det räcker. Räkna med att det tar månader innan du känner bättring. Ge inte upp, man kan bli förbättrad.

MVH Johannes Lindh

juli-2013

Fråga 19: Varför behöver inte lungorna egna andningsmuskler? Jag är väldigt intresserad av det här och förklara detaljerat! Tacksam för svar! Matilda, 17 år

Svar dr Lindh:
Hej Matilda! En människa har två lungor. Du kan likna dem vi två ballonger. Är de fyllda med luft, så pressar de själva ut luften, de drar ju ihop sig automatiskt.

Hur får man in luft i lungorna? Jo, det är så att lungorna “sitter fast” på insidan av bröstkorgen, upptill och på sidorna. Nedtill sitter de fast mot diafragma, den stora magmuskeln, som är välvd likt ett paraply. Andningsmusklerna är dels diafragmamuskeln, dels interkostalmuskler (muskler mellan revbenen), dels muskler från ryggraden till revbenen. När dessa senare muskler från ryggraden lyfter revbenen, så blir bröstkorgen större, lungorna blir större och då blir det ett undertryck i lungorna, så att luft sugs in.

På samma sätt är det när diafragma drar ihop sig, den pressas då neråt mot tarmarna, lungorna följer med, de blir större, det blir ett undertryck och luft sugs in i dem. När det gäller interkostalmusklerna, så tror jag att de kan hjälpa till att både öka och minska bröstkorgens volym och därigenom hjälpa till med andningen.

Därför behöver lungorna inga egna andningsmuskler, musklerna utanför lungorna sköter andningen.

MVH Johannes Lindh

juli-2013

Fråga 18: Jag har medicinerat högt blodtryck sedan 30-årsåldern, av och till, då det under långa perioder varit helt normalt. I febr 2013 fick jag en TGA-attack och totalundersöktes, med resultat att jag förklarades helt frisk, med undantag för ett mycket högt blodtryck. Medicinerar Seloken, Lasix oc h Aprovel men får inte ner trycket.

Jag känner väldigt väl igen mig i din artikel i Läkartidingen från 2008! Det kan mycket väl handla om dysfunktionell andning men hur får jag kontakt med en läkare som kan leda mig rätt i kombination med rätt läkemedel? Jag har boken Medveten andning sedan några månader och har just påbörjat 28-dagarsprogrammet med Relaxator. Gudrun, 69 år

Svar dr Lindh:

Hej Gudrun! Det handlar om tre saker.

1. TGA (kortvarig minnesförlust under några timmar). Detta kan drabba människor någon eller några gånger i livet. Helt godartat, god prognos.
2. Högt blodtryck. Det är viktigt att medicinera detta. Skall vara högst 140/90 (130/80 vid diabetes), annars ökar risken för åderförkalkning och slaganfall. Seloken och Aprovel är bra mediciner, se till att du har max-doser. Lasix är vätskedrivande, och möjligen skulle du få bättre blodtryckssänkande effekt om du bad din doktor byta till Hygroton. Sedan kan man lägga till en blodtryckssänkande medicin, som vi kallar kalciumblockare, t.ex. Amlodipin i max-dos. Hjälper inte detta får du be din doktor skicka dig till en specialist på högt blodtryck. En annan aspekt är att blodtrycket ofta är högre hos doktorn än hemma. Det rekommenderas därför numera att man skaffar en privat blodtrycksmätare att använda hemma, så får man ett sannare värde.
3. Du känner igen dig i dysfunktionell andning. Andra benämningar på detta är högcostal andning, funktionell andningsrubbning och denna andningsrubbning går med en viss hyperventilation. Det innebär att man andas ut lite för mycket av slaggprodukten koldioxid (man har en låggradig hyperventilation). Inte hela tiden, men i perioder av ökad belastning/stress.

Behandlingen syftar till att minska belastningen på kroppen genom gränssättning, säga nej, ge kroppen tid för återhämtning. Vidare rekommenderar jag mindfulness/meditation och andningsgymnastik. Andningen förbättras genom minskad hyperventilation och stresshormonerna kommer i bättre balans. Ett av stresshormonerna är adrenalin, som är lite ökat; genom ovanstående terapier kan det minska.

Faktum är att Seloken (metoprolol) är den enda medicin som visats ha effekt på hyperventilation i vetenskapliga studier. Du har alltså nytta av den på två av dina tillstånd. Dels sänker det blodtrycket, dels minskar det den negativa effekten av adrenalin på din andning. Man kan säga att Seloken hindrar adrenalinet att påverka kroppen.

MVH Johannes Lindh

juni-2013

Fråga 17: Hej! Jag är en 47-årig kvinna som lätt får en inre stress. Jag har hade utmattningssyndrom för 2 år sen och känner igen mina symtom – yrsel, ont i magen, värk i axlar o skuldror, hjärtklappning.

Jag försöker att lyssna på kroppen o hitta olika metoder för att varva ner .Jag har märkt att om jag ger mig ut på en löparrunda så blir jag väldigt fort trött, andningen ”hänger inte med”, när jag haft en stressig dag. Varför är det så? Jag tänker att en löparrunda i sakta tempo skulle få kroppen att varva ner…..

Helene, 47 år

Svar dr Lindh:

Hej Helen! När man som du har råkat in i ett utmattningssyndrom, eller ohälsa, som det också kallas, så har förutom stresshormonerna även andningen kommit i obalans. Hos de flesta patienterna kan man påvisa en lätt hyperventilation. I kroppen bildas slaggprodukten koldioxid, som vi ska andas ut. Vid långvarig stress ökar andningen lite och då andas vi ut för mycket koldioxid. Det kan tyckas vara bra, men det är det inte. Det stör cellernas ämnesomsättning bl.a. så att de röda blodkropparna inte släpper ifrån sig syret till musklerna och hjärnan. Det blir syrebrist i kroppen. Syret stannar helt enkelt kvar i blodet. Efter en stressig dag blir det ännu värre. Musklerna får inte tillräckligt med syre.

Behandlingen är gränssättning, lära sig säga nej, andningsgymnastik och mindfulness. Då hjälper man kroppen varva ner, stresshormonerna går år rätt håll och hyperventilationen minskar. Det går inte över på en vecka, utan det handlar om månader och år av sådan behandling.

MVH Johannes Lindh

juni-2013

Fråga 16: Hej! Har sedan 3 år konstaterad allergiastma (allergi främst mot gräs och gråbo sedan -88, men även det senaste året/åren björk) samt sedan 2 år konstaterad eosinofil bronkit.

Astman är välmedicinerad och jag har knappt haft symptom de senaste 2 åren. Eosinofilin är däremot en tung bit i mitt liv, då den verkar påverkas negativt av allergi och infektioner. Äter ganska många mediciner och går på full dos Ery-max sedan november 2011.

Nu till min fråga, jag har sedan tidig vuxenålder löptränat samt kört spinning men har fått lägga av med pulshöjande träning då min läkare anser att det påverkar min sjukdom negativt. Det enda jag vill är att löpträna eftersom det är det enda sättet för mig att tömma ut stresshormoner och annan ”skit” som packas i kroppen. Finns det något sätt, någon medicin, NÅGOT, som min läkare kan ha missat och som gör att jag skulle kunna ta upp löpträningen igen (åtminstone lågintensivt)?!

Med vänlig hälsning Catharina, 45 år

Svar dr Lindh:

Hej Catharina! Min erfarenhet av begreppet eosinofil bronkit är ytterst begränsad. Däremot har jag träffat många patienter med svårbehandlad astma, som har förhöjda halter av eosinofila blodkroppar i blodet. Dessa patienter behöver optimala doser av inhalation kortison och långverkande luftrörsvidgande medicin. Dessutom behöver de ibland kurer med kortisontabletter, då brukar det fungera bra.

Min uppfattning är att generellt sett, så är måttfull träning det bästa för kroppen oavsett om man är frisk eller sjuk. Det hjälper till att få stresshormonerna i balans.

Det finns också tillstånd som vi kallar för ohälsa, när man varken kan påvisa organisk eller psykisk sjukdom. Symtomen varierar mycket, de finns beskrivna i min bok. Ett symtom kan vara oförklarlig andnöd (som inte är astma) och inte svarar på astma mediciner. Behandlingen är då andningsgymnastik, mindfulness och att man blir bättre på att sätta gränser, lär sig säga nej. Då får man stresshormonerna och den låggradiga hyperventilation, som ofta föreligger, i bättre balans. Då minskar också andfåddheten på sikt.

MVH Johannes Lindh

maj-2013

Fråga 15: Hej Johannes! Kan du förklara hur blåsandet i en Relaxator kan hos vissa öka nivån av CO2 (koldioxid) och hos människor med tex KOL eller emfysem, minska nivån av densamma, då dessa personer retinerar (håller kvar) CO2? Hälsningar, Ruth, 42 år.

Svar dr Lindh:
Hej Ruth! När man andas i Relaxatorn, så är syftet att man ska lugna ner andningen, minska hyperventilationen, minska den mängd luft man andas in och ut per minut eller timme. Då behåller man mer koldioxid (CO2) i kroppen. Vid KOL är lungor och luftvägar förstörda. Enkelt uttryckt så faller luftvägarna samman. Det blir då svårt att få ut den inandade luften. Då blir det svårt att få ut koldioxiden, de retinerar koldioxid (håller kvar). Om KOL-patienten då andas ut i en Relaxator, eller annan apparat som ökar motståndet att andas ut, så stiger ju trycket i luftvägarna. Då vidgas luftvägarna, som fallit samman. När de vidgas, så kan man andas ut mer luft och därmed koldioxid.

MVH Johannes Lindh

maj-2013

Fråga 14: Hur blir jag av med en polyp i vänster näsborre? Den har försvunnit ibland men återkommit sedan. Det går knappt att andas genom den näsborren. ÖNH-läkare har skrivit ut cortisonspray till näsan men efter några dagar blöder tandköttet och då har jag slutat med sprayen. Dessutom lider jag av en kronisk snuva som lättar när jag motionerar men det kan jag inte göra jämt. Luktsinnet har också försvunnit. Jag har prövat ”allt”. Lilian, 67 år.

Svar dr Lindh:
Hej Lilian! När det gäller polyper i näsan, så skulle jag rekommendera följande: Be din läkare om en kur med kortisontabletter. T.ex. Betapred, som du tar 6 tabletter av varje morgon i 5 dagar. Samtidigt tar du din kortisonspray. Det är viktigt hur man håller i sprayen. Jag brukar säga att du håller i sprayen med höger hand när du ska spraya i vänster näsborre. Luta huvudet lite framåt. Luta huvudet lite åt höger och rikta sprayen upp mot vänster örsnibb. Sen gör du på motsvarande sätt på andra sidan. Andas in samtidigt som du ”puffar” 2 puffar på varje sida varje morgon. Denna procedur är viktig för att kortisonet ska spridas i näsan och inte fastna på skiljeväggen mellan höger och vänster sida, för då får man sår och näsblod. Använd sprayen dagligen. Får du inte bukt med polypen, så återstår bara operation. Din kroniska snuva kan gå över om du använder kortisonsprayen dagligen.

MVH Johannes Lindh

maj-2013

Fråga 13: I samband med en stor tandsanering 2007 fick jag problem med andningen och 2008 en hjärtinfarkt. Jag kopplar andningsproblemen med saneringen. Jag har under många år haft ett stressigt arbete inom socialtjänsten vilket lett till trötthet och utbrändhet 2002 som jag tillfrisknat från (tror jag). Jag orkar inte promenera. Då får jag andnöd. Ibland får jag kramp i luftstrupen vilket jag skyller på stress. Jag har sökt många läkare för det här, och även tandläkare, men det är omöjligt att få till en dialog och bli lyssnad till. Jag har köpt en Relaxator och använt den i 1 vecka. Jag försöker andas genom näsan och jag läser allt jag kommer över om medveten andning. Vad ska jag göra? Karin, 65 år.

Svar dr Lindh:
Hej Karin! Alltför höga krav under lång tid leder till utbrändhet. Då störs stresshormoner som adrenalin (ökar) medan kortison-systemet försämras (trötthet, dålig sömn, svårt klara stress mm). Andningen påverkas, man får en viss hyperventilation, så man andas ut för mycket koldioxid. Då inträder Bohr-effekten, som innebär att syret i blodet inte avges till musklerna som det ska. Det blir syrebrist i musklerna. Då får man andnöd vid t.ex.promenad. Den sänkta koldioxidnivån medför också att retbarheten i muskler och nerver ökar, vilket i sin tur medför att man kan få t.ex. kramp i luftstrupen.
Man måste sänka ambitionsnivån. Kraven får inte vara för höga. Lär dig säga nej. Utöva mindfulness och andningsgymnastik under 3 minuter 3 ggr om dagen. Man kan kombinera det med återandning i påse, som innebär att man håller en papperspåse 5-10 cm framför ansiktet medan man andas lugnt och tänker på att lägga ner viloandningen på diafragman (magmuskeln).

MVH Johannes Lindh

maj-2013

Fråga 12: Hej. Jag har ända sedan 18-års ålder haft andningsproblem. När jag var yngre kom det mer sällan men känslan av att jag måste ta fler andetag, inte kunna ta ett djupt andetag och att jag var tvungen att styra andningen och gäspa ofta. Ju äldre jag blir desto oftare har jag dessa problem. Har ätit diverse antidepressiva mediciner och t ex Lyrica men det har inte hjälpt. Dysfunktionell andning har nån kallat det. Min mamma hade snarlika problem. Det är stundtals väldigt jobbigt. Svårt att sova. T o m när jag är ute och joggar behöver jag ta extra andetag. Har du nåt tips på vad jag kan göra? Är också orolig för att jag får fel syresättning också eftersom jag andas nästan alltid genom munnen och alldeles för mycket. Lena, 56 år.

Svar dr Lindh:
Hej Lena! Som du skriver, så kallar vi detta för dysfunktionell andning, högkostal andning eller funktionell andningsrubbning. Tillståndet medför en viss hyperventilation, dvs en viss överandning, så att man andas ut för mycket koldioxid. Det ger störningar i kroppen, så att syret i blodet inte avges till musklerna, och då reagerar kroppen så att den vill ta extra andetag. Som du skriver, så får du dålig syresättning i kroppens vävnader. Sömnen kan störas vid dessa tillstånd. Har man från början känsliga slemhinnor i näsan, så kan det förvärras med mer nästäppa, så man andas mer genom munnen. Då får man inte ner den kväveoxid, som bildas i bihålorna i lungorna. Kväveoxiden hjälper till att vidga de små luftrören, så man syresätter blodet bättre.
Det som jag rekommenderar är andningsgymnastik, mindfulness och gränssättning. Lär dig säga nej, sänk ambitionsnivån. Utöva mental avslappning, fokusera på din viloandning, så den går ner från bröstkorgen till magen.

MVH Johannes Lindh

februari-2012

Fråga 11: Hej! Jag har haft problem med andningen periodvis under några år. Men nu sedan november-11 har det blivit värre. Har haft någon liten period som det har varit lite bättre. Men sen kommer det tyvärr igen. Kan inte djupandas och när jag behöver gäspa så går det inte, mycket obehagligt. Har varit hos läkare flera gånger för detta, men de vet inte vad det beror på. De säger att jag syresätter mig bra, men det känns som jag inte får tillräckligt med syre. Ibland kommer det i samband med att jag äter, men det kan komma när som helst också, kan vakna mitt i natten av att jag inte får luft.

Det har även tagits en massa prover i samband med att de gjort en utredning, eftersom det började med att jag fick feber i augusti, som inte vill ge med sig, dock inte någon högre feber. Sen började jag få yrselanfall också. Sen i julas har jag haft yrsel i stort hela tiden. Hade då varit ute och flygigt en kortare resa och två dagar senare var jag hos en naprapat på behandling. Dagen efter började detta med yrseln som sitter i varje dag. Har även tänkt på en annan sak, i våras fick jag Provera, och blev mycket dålig. Fick då också andningsproblem, lite feber och stark yrsel. Fick då sluta med Provera och efter ett tag blev det bra. Fick sen i juli Neolvetta och efter en månad så började dessa problem. Har även diabetes sedan snart 35 år sedan. Har köpt Relaxator förr två veckor sedan,som jag använder nu varje dag. Mvh Monika, 45 år.

Svar dr Lindh:
Hej Monika! Det du beskriver talar för att du har en funktionell andningsrubbning. Enligt min uppfattning kommer sådant av att man inte lyssnat på kroppens varningssignaler under många år, man har inte unnat sig den vila och återhämtning man behöver. Andningsmusklerna arbetar inte i takt med varandra, de rent av motverkar varandra, och därför känns andningen tung. Vid sådana tillstånd kan man ibland ha lite feber utan att man har infektion, det är vetenskapligt beskrivet. Man har också muskelspänningar, och sitter de i nacken, så ger de lätt upphov till yrsel.

Vid funktionell andningsrubbning har man också en låggradig hyperventilation. Det är många vetenskapsmän överens om. Jag brukar rekommendera terapier som mindfulness, meditation, dvs, sådant som hjälper kroppen att varva ner. Man måste sätta gränser, både mot sig själv och andra. Andningsgymnastik syftar till att minska den funktionella andningsrubbningen och därmed även hyperventilationen.

Hälsn, Johannes Lindh

februari-2012

Fråga 10: Hej! Jag är sjukskriven pga utmattningsdepression sedan 2 månader. Har du några tips på vad jag kan göra för att bli frisk? Jag yogar regelbundet och går hos en KBT-terapeut. Helst vill jag vila på soffan hela dagarna. Är vila det bästa för min kropp nu? Jag är ensamstående mamma med 2 barn som har särskilda behov vilket är väldigt krävande, Camilla 36 år

Svar dr Lindh:
Hej Camilla! Jag brukar rekommendera vanliga hälsobefrämjande åtgärder, som att vara ute en timme om dagen, helst i dagsljus. Motion i sådan omfattning att man inte blir dålig av den. Meditation, mindfulness och andningsgymnastik är dokumenterat bra behandlingar. Det hjälper kroppen att varva ner. Du måste träna dig att sätta gränser mot både dig och barnen. Det är en svår uppfostran, men fasta gränser, regelbundna vanor och konsekvent handlande är nödvändigt. Annars orkar man inte själv.

I en sådan här utmattningsdepression ingår oftast ett visst mått av hyperventilation. Därför är det bra med andningsgymnastik. En annan behandlingsmetod, som man forskat på är återandning i en påse. Det finns inga övertygande bevis för behandlingens effektivitet, men metoden används på många sjukhus på patienter med panikångest (de hyperventilerar väldigt mycket). Man tar då en papperspåse, öppen, med öppna änden mot ansiktet. Håll den 5 cm framför ansiktet och andas lugnt, sakta och avspänt under 3 minuter i den.

Hälsn, Johannes Lindh

februari-2012

Fråga 9: Jag jobbar med att leda och stödja människor med ADHD/Aspberger diagnoser ut i jobb. De har ju ett ständigt stresspåslag som ökar när de ska klara olika uppgifter i sin livssituation och arbetsuppgifter. Vissa får även panikångestattacker. Min fråga är om mMdveten Andning och Relaxator kan minska deras stress och öka deras förmåga att fokusera på det de ska göra? Lennart

Svar dr Lindh:
Hej Lennart! Det du skriver stämmer med min och andras uppfattning. Dessa människor har svårare att hantera vardagen och den stress den innebär. När det gäller andningen så rekommenderar jag meditation, mindfulness, andningsgymnastik och en viss form av yoga. En yoga som innebär mental avslappning, samtidigt som man fokuserar på att få ner viloandningen från bröstkorgen till diafragma (magmuskeln). Magen ska då röra sig ut och in. Man ska andas så lugnt och avspänt man kan. Sådan ”övning” rekommenderar jag 2-3 ggr om dagen under 3 minuter varje gång. När det gäller ”Relaxatorn” så finns det inga vetenskapliga studier på den, så den kan jag inte kommentera mer än så.

Hälsn, Johannes Lindh

januari-2012

Fråga 8: Hej, sedan många år är jag alltid mer eller mindre täppt när jag andas och går alltid och flämtar via munnen för att få tillräckligt med luft. Det spänner alltid i kinderna under ögonen och spränger i mitt ena öra. Efter en nyligt gjord röntgen, så visar det sig att mina bihålor är väldigt svullna och att hålet till bihålorna är nästan täppt. Därför vill dom göra en ’Endonasaltrepanation’. Låter hur läskigt som helst, så mina frågor till dig är:

• Kommer detta att hjälpa min andning, så att jag inte längre behöver gå omkring som en guppie och flämta efter luft?
• Kommer min snarkning att förbättras efter ett sådant ingrepp?
• Finns det andra för- eller nackdelar som jag bör beakta?
• Görs ett sådant ingrepp på vårdcentral eller på sjukhus?

Som ytterligare info så är jag allergisk och överkänslig mot hundar, katter, pollen, hö, stark lukt. Tack för hjälpen att stilla min oro, Inger, 56 år

Svar dr Lindh:
Hej Inger! I första hand brukar man föreslå behandling med kortisonspray för näsan, spray med koksalt och ”oljespray” typ Nozoil. Du får prova dig fram. Ev. kan din doktor ge dig en kur med kortisontabletter under en vecka. När man har en sådan nästäppa, som kan bero på allergi, så måste man eliminera allergiska faktorer som pollen och pälsdjur. Antihistamintabletter kan då hjälpa till att minska besvären om man utsätts för detta. Beror det på allergi, så brukar man ha ögonklåda samtidigt.

När du skriver att du är känslig för stark lukt, så kan man undra om du har ”sensorisk hyperreaktivitet”. Forskningen ger vissa indikationer på att det tillståndet kan vara relaterat till stress eller åtminstone försämras av stress (brist på vila och återhämtning). I så fall kan terapier som syftar till att minska stress och ev hyperventilation tänkas hjälpa till att minska besvären. Det tar dock månader innan man blir bättre i så fall. Det handlar om att hantera stressen med strategier som sätter gränser, att praktisera mental avslappning och andningsgymnastik.

Hjälper inte ovanstående efter ett halvår, så återstår nog bara operation, som brukar göras på sjukhus.

MVH Johannes Lindh.

januari-2012

Fråga 7: Hej Johannes, och tack för möjligheten att få ställa en fråga: Jag är 60 år har varit stresspåverkad hela livet av flera inre och yttre skäl. Mitt nuvarande problem är att jag har IBS-problematik,med skov ibland. Har även tinnitus sedan ca 20 år, kom smygande precis som mag-tarmproblematiken. Förra våren tillkom en svårighet. Kunde inte gå promenader utan att andas genom munnen mestadels. Uppmärksammade problemet då jag inte alls haft sådana symtom tidigare. Har nu undersökts på alla vis, även varit hos ÖNH-specialist och fått ex vis kortisonnässpray. Inga fel har konstaterats och ingen medicin av alla prövade har hjälpt. Har börjat ana mig till att detta är en ”dold” inflammationsprocess, där mag-tarm problematik hänger samman med svullna nässlemhinnor, trots att röntgen inte påvisat detta. Skulle vara oerhört tacksam om jag kunde få hjälp med mitt andningsrelaterade problem. Det känns som ett handikapp. Bästa hälsningar, Göran 60 år

Svar dr Lindh:
Hej Göran! IBS och tinnitus är symtom som är stress-relaterade. Man behöver inte verka ”stressad”, men höga krav och brist på vila och återhämtning kan leda till dessa symtom. Om man har tendens till nästäppa, det som vi kallar icke-allergisk nästäppa eller snuva, så kan den förvärras av stress. Besväras man av det, så rekommenderas kortisonspray, koksaltspray, ”olje-spray” typ Nozoil. Om du inte har nästäppa, så kan man fråga sig varför du måste andas genom munnen. Har du en ökad andnöd vid ansträngning? I så fall måste man utesluta att det rör sig om en organisk sjukdom först. Den stress du upplever, skulle säkert må bra av terapier som andningsgymnastik eller liknande, som syftar till att minska en misstänkt hyperventilation.

MVH Johannes Lindh.

januari-2012

Fråga 6: Hej, jag har besvär av ”extra hjärtslag” / ojämn hjärtrytm, som märks mest när jag varvat ner från arbetsdagen och det är lugnt o tyst omkring mig. Känns mycket obehagligt när jag ska sova. Trots att mitt blodtryck är lågt skrev min VC-läkare ut betablockerare att ta till kvällen/natten. Kan detta bero på felaktig ”andningsteknik”? Råd mottages tacksamt. Mvh, Helena, 54 år.

Svar dr Lindh:
Hej Helena! Jo, det kan det. Vad vi vet, så kan stress utan tillräcklig vila och återhämtning ge felaktig ”andningsteknik” eller funktionell andningsrubbning, som det kallas inom medicinen. Parallellt med det ser man ofta en låggradig hyperventilation. Detta leder i sin tur till olika funktionella besvär, där hjärtklappning kan vara ett symtom. Andra kan vara colon irritabile, huvudvärk, ont i nacke/axlar, yrsel mm.

Din läkare gör rätt i att skriva ut beta-blockerare, en liten dos går bra även om man har lågt blodtryck. Det finns en beta-blockerare, som i vetenskapliga studier visat sig ha positiv effekt på hyperventilation, och den heter metoprolol.

MVH Johannes Lindh.

januari-2012

Fråga 5: Hej, jag har haft högt blodtryck sen jag var ca 25 år och tablettbehandlats för detta sedan dess. I samband med att jag fick diagnosen var jag väldigt fysiskt och psykiskt stressad och hyperventilerade troligen samtidigt som jag hade långa andningsuppehåll av typ koncentrationsapné. Jag hade även ett rejält förhöjt Hb (199). Proverna togs om ett flertal gånger och jag utreddes ordentligt utan att man hittade något fel. Man undrade om jag var storrökare eller tränade på hög höjd för då kunde ett liknande bloddopings-fenomen uppträda. Men ingen nämnde att det kunde vara stress och felaktig andning som kunde ha med saken att göra.

Nu med facit i hand, dvs efter att ha blivit mycket klokare och insett att jag är mycket stresskänslig och dessutom utbildat mig till andningsinstruktör, så tror jag att jag kan se ett samband mellan min dåliga andning, höga blodtryck och höga blodvärde, dvs. dålig syresättning leder till att man producerar fler röda blodkroppar vilket ger ett tjockt blod som i sin tur höjer blodtrycket. I dag har jag ett måttligt förhöjt blodtryck, stressar mindre, andas bättre och mitt Hb är nästan normalt ca 150. Har jag rätt i att det kan fungera så här? Har inte testat min teori ännu på min husläkare så jag vore tacksam för din åsikt. Mvh Lena, 53 år

Svar dr Lindh:
Hej Lena! Inom medicinen känner vi sedan länge till fenomenet ”stress-polyglobuli”, dvs. stress, som av olika orsaker kan framkalla högt Hb. Exempelvis ”vanlig” stress, rökning, eller träning på hög höjd. De två senare mekanismerna är lätta att förstå, syrebrist medför då att kroppen kompenserar genom att bilda mer röda blodkroppar.

Stress kan leda till högt blodtryck. Det kan också leda till funktionell andningsrubbning. Men att funktionell andningsrubbning i sig ger högt blodtryck; det har jag inte sätt någon studie som bekräftar det sambandet.

Det är inte heller så att högt blodvärde ger högt blodtryck; däremot ökar det risken för proppar på artärsidan. Det är däremot klart att för mycket stress utan tillräcklig vila och återhämtning ger funktionell andningsrubbning, som ofta går med en låggradig hyperventilation.

MVH Johannes Lindh.

november-2011

Fråga 4: Hej! Jag har förmodad IBS, enligt mig själv och de symtom som beskrivs. NU när jag läser ert svar här ser jag att ni menar att hyperventilation ger IBS. Jag märker ofta att jag glömmer att andas in, t ex när jag talar inför grupper – sedan blir jag tvungen att djupandas ett tag men jag njuter verkligen av det. På morgonen tycker jag om att djupandas ca 5 ggr och även på kvällen innan jag somnar. Hyperventilerar gör jag kanske ett par ggr om året om jag är riktigt orolig för något. Hur kan jag med andningens hjälp förbättra IBS:n? Tips? – Åsa, 51 år

Svar dr Lindh:
Hej Åsa! IBS (colon irritabile) räknas den till de s.k. funktionella rubbningarna. När det gäller dessa, så talar forskningen för att en faktor som bidrar till att utveckla symtomen är just en lätt hyperventilation. Det märks inte på individen att man har denna låggradiga hyperventilation. Vid svår stress kan den förvärras så man får en akut hyperventilationsattack eller i värsta fall panikångestattack. Andningen kan förbättras med olika terapier som meditation, mindfullness, andningsgymnastik eller yoga. Yoga är en form av mental avslappning samtidigt som man har andningsgymnastik.

MVH Johannes Lindh.

Tips: Sitt bekvämt med ryggen mot ryggstödet. Var ensam i ett tyst rum. Blunda och slappna av. Lägg en hand på bröstet och en på magen. Tänk bara på din andning. Andas lugnt. Fokusera på andningen och försök få ner andningen på magen. Gör detta under tre minuter ett par ggr om dagen.

november-2011

Fråga 3: Är det farligt att arbeta fast jag har ont i musklerna?

Svar dr Lindh:
Nej det är det inte. Så länge det bara ”gör lite ont”, så är det okey. Får du däremot mycket ont, så har du gått över gränsen. Dela upp arbetet i korta perioder. Om du ska putsa fönster, så ta bara ett om dagen. Du ska använda dina muskler, men på ett måttfullt sätt. Lägg in pauser för vila och återhämtning.

MVH Johannes Lindh

november-2011

Fråga 2: Kan trög mage ha med stress att göra?

Svar dr Lindh:
Ja, så är det. Stressen kan dels vara mycket uppenbar, men en del människor verkar inte stressade alls. De går från den ena arbetsuppgiften till den andra och verkar så lugna, men utan att ta pauser. Då får de inte den välbehövliga vilan och återhämtningen. Det medför till slut att de får en viss hyperventilation (”överandning”, man andas lite mer än man behöver), vilket i sin tur stör grovtarmens funktion. Detta kallas colon irritabile eller IBS.

MVH Johannes Lindh

november-2011

Fråga 1: Är det möjligt att man hyperventilerar, fast man själv inte märker något?

Svar dr Lindh:
Ja, verkligen. De flesta människor med medicinskt svårförklarliga symtom har en viss låggradig hyperventilation som inte syns på individen. När man börjar må sämre ökar hyperventilationen till synlig andnöd och sen är det inte långt till panikångestattacken.

MVH Johannes Lindh