ENERGIBRIST – Grunden för ohälsa

När vår andning är hotad är hela vårt liv hotat och alla kroppens varningslampor blinkar frenetiskt. Rent krasst så dör vi ju om vi slutar andas. Men varför är vi så beroende av att andas då? Varför dör vi om vi inte får luft. Jo, syrebrist, eller hur.

Vi är så beroende av syre att vi i praktiken lever från ett andetag till nästa. Om vi frågar kroppen vad den vill ha svarar den – syre. Ok, fixat. Vad vill du ha nu då? Syre. Hmm, jaha, ok det fixar vi. Och nu då? Syre! Är du med på min poäng – att kroppen gillar syre 🙂 !?

Andningen är det primära. Allt annat är sekundärt – sömn, mat, vatten, motion, kärlek osv.

Då blir den naturliga följdfrågan – varför är då syre så livsviktigt? Jo för att kunna tillverka energi effektivt. Ur näringen vi stoppar i oss kan vi utvinna energi på i huvudsak två sätt – utan syre och med syre.

Energiproduktion UTAN syre ger endast ca 6% energi

Energin som tillverkas i vår kropp benämns ATP, adenosintrifosfat. ATP-tillverkning är en universell process som används av allt levande – växter, djur och människor. ATP är vår kropps energivaluta och används för att utföra arbete, som att röra en muskel, tänka en tanke, smälta maten eller bekämpa en bakterie.

Energiproduktion utan syre är en anaerob process som kallas fermentering. Det ger visserligen energi snabbt, men samtidigt ger det förhållandevis litet energi.

Fermentering ger upphov till 2 ATP från en näringsmolekyl. Det innebär att endast ca 6% av den tillgängliga energin i näringen kan utvinnas. Vidare kan bara socker, eller glukos som det kallas när det lagras i kroppen, användas som bränsle. Eftersom fett inte kan förbrännas utan syre stänger du samtidigt dörren litet till dina fettreserver och på sikt kan det leda till sockersug och övervikt.

Energiproduktion MED syre ger upp till 100% energi

När vi tillverkar energi med syre är det en aerob process som kallas förbränning eller cellandning. Denna process är långsammare, men väldigt effektiv och sker i cellens mitokondrier.

Här utvinns upp till 100% av den tillgängliga energin. Så ur samma mängd näring kan upp till 30-32 ATP tillverkas, alltså 16 gånger mer energi än vid energiproduktion utan syre. Och i mitokondrierna kan både socker och fett användas som bränsle.

Vårt behov av ATP är enormt – i en enda cell kan det gå åt 10 miljoner ATP varje sekund. Och med tanke på att vår kropp består av ungefär 50 000 miljarder celler, innebär det att vi på ett enda dygn gör av med en mängd ATP som nästan motsvarar vår egen kroppsvikt.

Våra mitokondrier är kroppens kraftverk

Vår mitokondrier är fantastiska på att utföra sitt arbete. Jämfört med solen konverterar de 10 000 gånger mer energi per sekund, när vi jämför gram för gram. Och den elektriska laddningen i mitokondrien är lika stor som i ett blixtnedslag, med andra ord 100-150 gånger mer än i ett vägguttag på 220 volt.

Så det är inte utan anledning som våra mitokondrier kallas för kroppens kraftverk. Endast 10% av vårt totala energibehov täcks av energiproduktionen utan syre, resterande 90% tillverkas i mitokondrierna.

Om bensin/diesel/biogas/batteri är de viktigaste bränslekällorna för en bil så är syre det viktigaste för mitokondrierna.

Så när vi slutar andas dör vi alltså på grund av syrebrist som i sin tur ger energibrist då mitokondrierna slutar fungera. Arsenik är ett exempel på ett gift som gör att mitokondrierna slutar fungera och vi dör.

Lever du ditt liv som om det vore en serie 100-meterslopp?

Den ATP-energi som produceras i kroppen är detsamma som pengar i plånboken. När vi har pengar kan vi äta oss mätta, köpa kläder och hitta någonstans att bo, medan brist på pengar kan göra livet tuffare.

Om du springer ett 100-meterslopp är det ett exempel på en anaerob aktivitet. Du behöver energi snabbt och då din andning och ditt hjärta inte riktigt hinner med att leverera syre till musklerna tvingas du förlita dig på att tillverka mer av energin utan syre.

Ett 100-meterslopp kännetecknas av hög intensitet men vi orkar inte särskilt länge och det tar lång tid att återhämta oss. Så om vi stressar runt och lever vårt liv som om det vore en serie 100-meterslopp då ställer du om kroppen till att försöka tillgodose mer och mer av energibehovet utan syre.

Vårt samhälle är extremt energiberoende

Vi är alla extremt beroende av energi, inte bara som individer, utan även vårt samhälle. Tänk dig om strömmen plötsligt slås av i en stad som New York eller Tokyo. Vad händer då? Det blir kaos eller hur.

På samma sätt blir det i vår kropp när syretillgången minskar. När vi har försämrade andningsvanor, så dör vi lyckligtvis inte, men vi berövar kroppen en del av det livsviktiga syret så att litet mindre energi kan produceras och kaoset blir litet större.

Vid syrebrist så minskar de svältfödda mitokondrierna i antal och storlek. På samma sätt är det med ett företag som har 100 fabriker, men bara 50 används. På sikt kommer de oanvända fabrikerna att läggas ned, enligt principen ”If you don’t use it you lose it”

De organ och funktioner som lider mest vid försämrade andningsvanor är naturligt nog de som använder mest energi – som hjärnan, hjärtat, lever, ögon och våra muskler. Energibristen gör att allt fungerar litet sämre.

• Livet blir litet mer uppförsbacke
• Vi gör litet fler enkla misstag
• Vi hamnar litet oftare i konflikter
• Vi blir litet tröttare och sug efter snabba kolhydrater, socker, kaffe och energidrycker ökar
• Vi behöver litet mer alkohol för att kunna slappna av
• Hjärtat fungerar litet sämre
• Vår kropp och våra muskler blir litet mer spända och vi upplever litet mer smärta
• Vi blir litet mer oroliga och rädda
• Och vi sover litet sämre

Gör vi inte något åt våra andningsvanor så kommer de ju inte att bli bättre, tvärtom – de försämras gradvis och syrebristen, energibristen och kaoset i kroppen ökar.

Från orkeslös zombie till massor av energi och livskraft

När Lisbeth Lundkvist kontaktade mig var hon eld och lågor över sin nyfunna energi. Hennes berättelse låter nästan för bra för att vara sant, men det är det inte då hon är långt ifrån ensam om att uppleva en rejäl energiboost tack vare förbättrade andningsvanor. Så här säger Lisbeth:

– Jag vill tacka av hela mitt hjärta att jag hittade hit. De senaste 30 åren har jag varit otaliga gånger hos läkaren. Men aldrig fått någon hjälp eller tips. Jag har haft problem med bihålor sedan jag var barn och har hela mitt liv kämpat med nästäppa. Jag har haft många, många bihåleinflammationer genom alla år och tagit nässpray och kortison. Alltid varit orkeslös. Haft noll energi men kämpat mig igenom under alla år, bitit ihop och kört på. Det har blivit allt värre och de senaste tio åren har jag varit så trött så jag har bara degat ihop, inte orkat någonting. Jag har varit som en zombie.

Hittade denna sida och började tejpa munnen till natten. Redan första kvällen när jag satte dit tejpen hände det något. Jag kände ett fantastiskt lugn och blev medveten om min andning. Sen den dagen har jag vaknat full av energi och med ett leende på läpparna. Känner mig lyrisk för varje ny dag jag får vakna med energi. Min man säger att han har fått en ny sambo 🙂

De fem naturlagarna som styr en organisms utveckling

Människans förmåga att hantera stress och anpassa sig är unik. Därför har vi kunnat sprida oss över hela planeten. Ju mer energieffektiv en organism är desto större möjligheter att föröka sig, öka sin medvetenhet om den omgivande miljön, anpassa sig och samarbeta.

När det kommer till organismers utveckling så följer de i princip alla de fem naturlagarna, där en effektiv förmåga att producera energi utgör grunden för de andra fyra.

1. Energieffektivtitet
2. Föröka sig
3. Ökad medvetenhet
4. Anpassningsförmåga
5. Samarbete

Människan är energismart

I jämförelse med andra djur är människan underlägsen på många områden – en hunds hörsel är otroligt mycket mer sofistikerad än vår, en fladdermus kan flyga i mörker, en kameleont kan byta färg, en pingvin klarar extrem kyla, en björn är sanslöst stark, en tiger har vassa klor, en falk har en otrolig syn osv.

Så hur kommer det sig att vi lyckats sprida oss över hela planeten och leva och utvecklas under vitt skilda förutsättningar – som eskimåer i extrem kyla, ökennomader i extrem hetta och bergsfolk på flera tusen meters höjd?

Jo vi har något som inte andra djur har – vår unika förmåga att hushålla med energi. Denna energieffektivitet ger oss flera evolutionära fördelar. Några exempel:

• Ett andetag flera steg. Att vi går på två ben har möjliggjort att vår andning är frikopplad från vår rörelse. En gepard som springer i 130 km/timmen andas en gång för varje steg den tar. Det innebär att den blir trött väldigt snabbt. Anatomin hos andra djur är uppbyggd på samma sätt. Vi däremot kan ta flera steg på ett andetag, vilket gör oss mycket uthålligare.
• Socker tas upp i munnen. Tack vare att vi har ett protein i munnen som heter amylas, vi har til exempel 20 gånge mer än schimpanser, kan vi bryta ned socker redan i munnen. Det tas upp i blodet och kan nå hjärnan, som bara drivs av socker, väldigt snabbt. Det har bidragit till att vår hjärna är så oerhört komplex.
• Fria händer. Att gå på två ben innebar att vi fick händerna fria. I takt med att de utvecklades kunde vi utveckla allt mer avancerade verktyg och vapen. Så när tigern utvecklade snabbhet och vassa klor för att kunna jaga och björnen utvecklade päls för att hålla sig varm, så utvecklade vi uthållighet och verktyg för att kunna jaga och hjärna och fingerfärdighet för att kunna göra varma kläder.
• Värma maten. Att omvandla maten vi äter till energi och byggstenar som kroppen kan använda kostar en viss mängd energi. Dels ska maten fångas för att sedan tuggas och smältas och därefter tas näringen upp. När det gäller en bil så pratar man om verkningsgrad. Ju högre verkningsgrad, desto längre kommer bilden på en viss mängd bensin och olja. När vi lärde oss bemästra elden så ökade vår verkningsgrad, dvs det kostade oss alltså litet mindre energi för att omvandla maten till energi och byggstenar.

Livets utveckling styrs av tillgången på energi

Låt oss zooma ut och resa bakåt i tiden för att få ett vidare perspektiv på hur livets utveckling styrs av tillgången på energi. Aktuell forskning pekar på att liv uppstod på vår planet i form av bakterier, alger och amöbaliknande organismer för cirka fyra miljarder år sedan. Dessa organismer var anaeroba, dvs de tillverkade energi utan syre.

I och med att blågröna alger, cyanobakterier, började bre ut sig ökade syrehalten i luften. De använder nämligen solljus, koldioxid och vatten för att bilda energi och kolhydrater. Det är detta som kallas fotosyntesen och i denna process bildas också syre. Det skedde för litet mer än 2 miljarder år sedan och i takt med deras utbredning ökade syrehalten i atmosfären.

Då började organismer utvecklas som kunde använda syre för att utvinna energi ur näring. De skedde när mitokondrien, som ursprungligen var en bakterie, flyttade in i cellerna. Tack vare samarbetet mellan cellen och mitokondrien kunde syret utnyttjas, vilket gav dessa organismer en stor fördel då energiproduktion med syre är mycket effektivare.

Samarbete ger energimässiga fördelar

Efter att liv uppstått ägnade de encelliga organismerna ca 3 miljarder år åt att utveckla sin intelligens, sitt medvetande. En ofattbar lång tid. Ju högre medvetenhet om den omgivande miljön desto större chans att överleva, föröka sig och utvecklas vidare.

Tack vare cyanobakteriernas utbredning med en allt högre syrehalt som resultat, kunde de olika encelliga organismerna producera mer energi och allt komplexare encelliga livsformer utvecklas. Till exempel är en vanlig cell oerhört komplex och uppemot tusen gånger större än en bakterie och tiotusen gånger större än ett virus.

Men till slut kunde inte cellerna öka sin intelligens mer på egen hand. De kunde inte innehålla fler organeller (miniatyrorgan) eller växa sig större utan att spricka. Då var nästa steg för cellerna att gå ihop och börja samarbeta. Det kallas flercelliga organismer och man tror att det skedde för ca 7-800 miljoner år sedan.

Fördelarna med att samarbeta var uppenbara ur energisynpunkt och de flercelliga organismerna började sprida sig över planeten. Alla djur, växter och människor som vi kan uppfatta med blotta ögat är exempel på flercelliga organismer.

Exempel på samarbete

Har du sett en myrstack någon gång? Då vet du att de är extremt duktiga på att samarbeta. Uppskattningsvis finns det över 100 biljoner myror och de är ett av de mest framgångsrika djuren att sprida sig över vår jord.

En stad är ett annat exempel på de energimässiga fördelarna med att samarbete. Det är ju till exempel mycket effektivare ur energisynpunkt att förse ett höghus med värme, vatten och avlopp jämfört med enskilda hus på landsbygden. Faktum är att det samhälle vi skapat är en direkt spegling av vår kropps enorma energibehov. 

På ett sätt kan vi likna de olika organen i vår kropp med våra städer. Cellerna i organen lever väldigt nära samman, precis som innevånarna i en stad. På samma sätt som blodförsörjningen till organen är jätteviktig, är tillgång till vatten lika viktig för en stad. 14 av världens 15 största städer är belägna nära havet.

Energibrist – grunden för ohälsa

Om du tittar dig i spegeln och ser dig själv som en enhet så stämmer ju det. Men om du skulle titta på dig själv genom att mikroskop skulle du upptäcka att du består av ett myllrande samhälle av uppemot 50 000 miljarder enskilda celler.

Tack vare en allt effektivare förmåga att tillverka och hushålla med energi har människan kunnat utvecklas och blivit allt komplexare. Ju mer energi en cell har tillgång till, desto bättre är den på att samarbeta. Och ju bättre våra celler samarbetar, desto bättre mår vi.

Men om våra celler lider brist på energi, till exempel på grund av försämrad andning och därmed har sämre tillgång på syre, så tvingas de prioritera och stänga ned viktiga funktioner. Cellen blir mindre inriktad på utveckling och samarbete och mer inriktad på överlevnad.

En cell i vår kropp som inte samarbetar har vi gett ett namn – vi kallar den cancercell. En cancercell kan sägas vara en enklare form av organism som anpassat sig till en energifattig miljö och försöker överleva på mindre energi.

När tillräckligt många celler upplever energibrist så minskar förmågan att samarbeta så pass mycket att vi upplever ohälsa. Vart problemen uppstår, och vilken sjukdoms-diagnos som ges, beror på var i kroppen bristen uppstår och på varje individs unika genetiska svagheter. Alla sjukdomar kokar ned till någon form av obalans som kan tillskrivas energibrist på cell- och organnivå.

Vad kan du göra själv?

Eftersom vår andning är så extremt närbesläktad med vår energiproduktion finns det mycket att vinna på att förbättra dina andningsvanor så att du både kan tillverka energi effektivare och bli bättre på att hushålla med energi.

• Bli medveten om din andning. Medvetenhet är ofta första steget till förändring. Ta tempen på din andning genom att svara på frågorna i Andningsindex. Om resultatet visar att dina dagliga andningsvanor har utrymme för förbättring kommer du troligtvis ha stor nytta av att göra 28-dagars Medveten Andningsträning.
• Tejpa munnen på natten. Många av oss har munnen öppen när vi sover, vilket gör att vi berövar kroppen en del av det livsviktiga syret och får sämre djupsömn. Att tejpa munnen på natten med Sleep Tape är ett synnerligen enkelt, men ändå väldigt kraftfullt verktyg. Då det inte är lätt att hålla koll på din andning när du sover, säkerställer användandet av Sleep Tape att din mun förblir stängd under natten så att andningen bara sker in och ut genom näsan.
• Träna med Relaxator. Med Relaxator andningstränare kan du träna upp dina andningsvanor så att du andas mer på ett sätt som motsvarar din kropps behov. Relaxatorn hjälper dig att andas långsammare och mer rytmiskt. Den tränar också upp muskeltonusen i de övre luftvägarna och stärker diafragman, vår viktigaste andningsmuskel.
• Fysisk aktivitet med stängd mun. En bra andning börjar i näsan. Om din näsa är trång och du har svårt att andas genom näsan är det ofta ett tecken på att andningen inte är optimal. I näsan, under näsmusslorna, finns svällkroppar. Fysisk aktivitet med stängd mun tränar upp din förmåga att andas genom näsan. I takt med att du förbättrar din andning kommer de att minska i storlek, och näsan upplevs då som mindre trång.

Den här artikeln bygger på boken Medveten Andning.

Relaterade artiklar