Andningens Dag 2018 – Breath Hour 12:00-13:00

Sedan 2012 firar vi Andningens Dag den 3:e februari. Förra året lanserade vi BreathHour, vilket innebär att vi den 3:e februari klockan 12:00 lokal tid och en timme framåt tänker litet extra på vår andning. Förra årets tema var ”Bli energismart” och i år är temat att förbättra din förmåga att kommunicera och därmed bl a minska konflikter.

Andning och röst hänger ihop

Vår andning är instrumental när vi kommunicerar. Alla ljud vi gör ifrån oss innebär att luft passerar in och ut från våra lungor och genom stämbanden. Luften vi andas är röstens bränsle. Och våra näsgångar och bihålor är röstens förstärkare, precis som gitarrens låda förstärker tonen från strängarna.

En god röst gör att andra människor förstår oss bättre. Till exempel visar studier att en lägre röst uppfattas som intelligentare, pålitligare, snyggare och associeras med ledaregenskaper jämfört med en pipigare röst. Vår röst som är som ett fingeravtryck och studier bekräftar att vi till exempel via hörseln är lika bra på att bedöma ålder som genom synen.

ar vi försämrade andningsvanor så speglas detta i rösten. Så fort vi öppnar munnen är det därför väldigt svårt att dölja en snabb andning som sitter högt uppe i bröstet för omgivningen, och vi uppfattas troligtvis som mer stressade och oroliga. Genom att förbättra våra andningsvanor blir vi helt enkelt bättre på att kommunicera.

Så hur vi låter när vi pratar är en viktig del i vår kommunikation. En annan aspekt är vår förmåga att uttrycka vad vi känner och vilka behov vi har.

Barndomen ger oss trauma och inre konflikter

Under våra första levnadsår är vår omgivning våra läromästare. Oavsett vilka lärare vi hade och hur vår uppväxtmiljö såg ut så är det ingen av oss som lämnat de tidiga barnaåren utan att någon gång känna oss oälskade, övergivna, bli kritiserade, förlora något vi tycker om osv.

När vi i dessa situationer inte klarar av att uttrycka vad vi tänker och känner eller vilka behov vi har, skapas ett inre trauma. I större eller mindre utsträckning lämnar vi alltså barndomen mer eller mindre traumatiserade.

Dessa trauman och olösta inre konflikter bär vi med oss tills dess vi skaffat oss verktygen för att lösa upp dem.

Det är inget konstigt med det, utan det är en naturlig del av livet, avsett att driva på vår egna utveckling. Ungefär som när vi lär oss gå – vi försöker och misslyckas, försöker och misslyckas och undan för undan lär oss vad som funkar och vad som inte funkar och till slut har vi lärt oss gå. Mer om hur vi får olika ”träningsarenor” för att hjälpa oss att utvecklas hittar du i artikeln – Sluta åk straffrundor.

En inre tryckkokare

Men om vi inte skaffar oss verktygen för att bearbeta och lösa upp inre konflikter uppstår problem. Någonstans måste den inre stressen ta vägen och ges utlopp. När vi trycker ned våra sanna känslor och tankar blir vi som en tryckkokare. Över tiden byggs den inre stressen och konflikterna upp allt mer och behovet av den där cigaretten, ölen, kanelbullen, chokladkakan, bekräftelsen eller att snacka skit ökar och ökar.

Gör vi ingenting åt det så kommer samma situation eller person fortfarande 10 eller 20 år senare, ge upphov till samma reaktion, ungefär som när doktorn slår med en hammare på knät och en automatisk reflex utlöses som böjer benet.

Har du svårt att uttrycka vad du vill?

Många av oss lever uppe i huvudet. En orsak till att vi flyr upp i huvudet och känner oss trygga där är för att vi inte vet hur vi ska hantera sorg, oro, rädslor, ilska, förluster osv. När vi inte riktigt är i kontakt med våra känslor påverkas vår kommunikation negativt och gör det svårt att att uttrycka vad vi innerst inne vill och inte vill.

Vi blir dryga, skämtar och är ironiska, är överdrivet positiva eller negativa, är obeslutsamma och ändrar oss ofta, eller säger vad vi inte vill och när omgivningen missförstår oss blir vi irriterade och tycker att ”det borde väl han/hon kunnat räkna ut vad jag menade”.

Om en kvinna säger till sin man ”Jag önskar att du inte jobbade så många sena kvällar”, kanske mannen tänker till och faktiskt börjar jobba färre kvällar, för att istället börja spela tennis på kvällarna. Kvinnan har uttryckt vad hon inte vill, men inte det hon faktiskt vill – att mannen ska spendera fler kvällar med henne.

Det är ungefär som att säga till taxichauffören vart vi inte vill åka. Det är ju ganska onödig information som troligtvis inte tar oss ett enda steg närmare dit vi vill.

Oförmåga att bearbeta trauman och uttrycka känslor kan leda till sjukdom

En intressant teori kring varför vi blir sjuka, handlar om orsak och verkan, dvs att det finns en bakomliggande orsak till sjukdomen. Om vi är med om något traumatiskt – som en bilolycka, nära anhörigs död, skilsmässa, blir av med jobbet etc., skapar det starka känslor.

Har vi inte förmåga att uttrycka/bearbeta dem, utan lägger locket på, lagras de upp som olösta konflikter, vilket kan leda till sjukdomar. När vi frågar människor vad som hände ett halvår, ett år, två år, tre år innan de blev sjuka är det många som bekräftat att något inträffat under denna tid, som de haft svårt att hantera. 

Ett par exempel från min närhet som stödjer denna teorin:

1. En kvinna fick bröstcancer ett år efter att hennes son begått självmord.
2. En man fick prostatacancer sex månader efter att hans son blivit felaktigt behandlad när det gällde intagning till ett idrottsgymnasium (något pappan inte kunde släppa).

Från ett perspektiv är det ju väldigt logiskt att tankar, känslor och kropp hänger samman med vår hälsa/ohälsa. Vi startade ju alla som ett enda befruktat ägg och utifrån denna enda cell har ju allt utvecklats, fantastiskt när man tänker på det 🙂 , inte bara organ och funktioner som hjärna, hjärta och muskler, utan även tankar och känslor.

Lär dig uttrycka dina behov

Vem är du egentligen? Vad är viktigt för dig? Vilka behov har du? Vad tycker du om? Vad tycker du inte om? En mening med livet är att lära känna oss själva och förstå vad vi har för behov.

De 3 kvällsfrågorna nedan är en enkel övning för att lära känna dig själv bättre och bli en allt bättre kommunikatör. BreathHour är ett bra tillfälle börja fundera på dessa frågorna samtidigt som du andas lugnt och medvetet.

Andra exempel på aktiviteter under BreathHour

Kanske vill du anordna en egen BreathHour-aktivitet på din arbetsplats, i din skola, med arbetslösa ungdomar, hemlösa, flyktingar osv. Några exempel på aktiviteter du kan göra, enskilt eller i grupp, under BreathHour är att:

• Bara andas in genom näsan innan du pratar. Det gör att du pratar långsammare och skapar en ökad närvaro, eftertänksamhet och förmåga att lyssna. En bra övning för att öva upp din färdighet är att läsa högt från en bok.
• Sjunga tillsammans. När vi sjunger tillsammans så andas vi automatiskt i takt.
• Meditera, andas medvetet. Det medvetna andetaget är ett fantastiskt verktyg för att göra oss närvarande här och nu.
• Tänd ett ljus, reflektera, slappna av, gör ingenting.
• Göra yoga eller andra kroppsövningar med fokus på andningen. Förutom den fysiska träningen ger det ett ökat inre lugn.
• Sluta prata. Om du vill kan du tejpa för munnen så att du inte kan prata.
• Andas två och två rygg mot rygg.
• Träna/cykla/gå/jogga och samtidigt andas medvetet.
• Andas med Relaxatorn.
• Andas två och två och titta varandra i ögonen.

Andningens Dag 3:e februari

Andningens Dag infaller den 3 februari och instiftades år 2012 för att uppmärksamma andningens betydelse. Få människor reflekterar över sin andning innan de får problem med den.

Syftet med andningsdagen är att sprida kunskap om hur vi alla kan använda andningen och må lite bättre – redan i nästa andetag. – Vi vill få fler att uppleva hur de andas och förstå att vi bär en viktig nyckel till hälsa inom oss, säger Susanne Hovenäs, initiativtagare till Andningens Dag.