Tre timmar som förändrat hela mitt liv
Mars 2016 För tre månader sedan kom jag i kontakt med Medveten Andning. Jag gick en 3-timmars Andningskurs hos Lina Alexanderson. Dessa tre timmar har förändrat hela mitt liv. Tack Lina! Jag har varit väldigt känslig för kyla och tagit maxdos av min astma-medicin. När det varit som värst på vintern kunde jag inte ens gå ut 20 meter till bilen utan att luftvägarna drog ihop sig och jag fick andnöd och astma-anfall. På kursen blev det uppenbart att det är munandning som skapat mina känsliga luftvägar.
Du blir så vansinnigt begränsat när du inte kan andas då andningen är så viktig i alla aktiviteter vi gör. Jag har haft problem med bihålorna under hela min uppväxt och även som vuxen. Man säger att det finns öronbarn, ja isåfall var jag ett bihålebarn. För tio år sedan fick jag ångest. Den utlösande faktorn var en misshandel som rev upp gamla sår från barndomen. Nu kan jag andas mig igenom min ångest. Det går inte att beskriva vilken härlig känsla det är!
Ångest och astma är väldigt nära sammanflätade och astmaproblemen började för åtta år sedan, bland annat har jag haft stora problem med slem i lungorna. Jag hostade så jag kräktes tidigare för att få upp slemmet. Tack vara Medveten Andning har jag mycket mindre slem och det jag har får jag upp på ett helt annat sätt.
Jag pratar om fördelarna med Medveten Andning till alla jag känner. Det är inte mina mediciner som gjort mig bättre utan det är Relaxatorn, tejpad mun på natten och näsandning. Jag hade önskat att jag fått denna enkla kunskap för 10 år sedan när mina ångestproblem började……
Kraftig utrensning i början
Första veckan som jag näsandades upplevde jag en stickande känsla i näsan som gjorde väldigt ont, ungefär som att göra tusen nålar fast i näsan. Och det bara rann och rann ur näsan. Den var ju inte van vid att användas så mycket, så den kraftiga reaktionen är förståelig. Sedan försvann det och jag kunde näsandas utan problem.
Fick också en otrolig huvudvärk, någon form av spänningshuvudvärk och även värk i bihålorna. Kunde inte koncentrera mig och kände mig hängig, ungefär som att jag var på väg att bli sjuk. Problemen kom som ett brev på posten efter jag började med allt detta. Hade en fruktansvärt äcklig doft hela första helgen, som vid lunginflammation fast från bihålorna så det rörde sig nog om en utrensning. Huvudvärken klingade i stort sett av efter en vecka, även om den av och till dök upp ytterligare en tid.
Av Lina fick jag tipset att läsa artikeln ”Kan andningsträning ge förstförsämring”, vilket hjälpte mig förstå att reaktioner vanligtvis uppstår där vi haft problem tidigare. Då jag haft problem med spänningshuvudvärk och regelbundna migränanfall i många år innebar huvudvärken troligtvis att kroppen höll på att läka. Jag har inte haft ett enda migränanfall sedan jag började andningsträna. Och då jag hade gett upp om att kunna andas genom näsan för väldigt många år sedan så förvånar det mig inte att jag fick utrensningssymtom från bihålorna.
Då det fortfarande kändes bra att andningsträna med Relaxatorn, för jag blev så otroligt lugn och samlad av den, var det värt huvudvärken och bihålorna också J. Då jag antog att det skulle lätta så fortsatte jag att hänga i.
Vintern inte längre en pina
För att överhuvudtaget kunna vara ute på vintern har jag tvingats använda Lungplus värmeväxlare. Tack vare näsandning kan jag nu vara utomhus utan problem när det är minusgrader utan att behöva använda min Lungpuls. Jag kan till och med cykla på vintern. Det var omöjligt tidigare då det gjorde att jag fick astma-anfall och fick stanna upp och vila i ett antal minuter tills astma-anfallet gått över och sedan sakta leda cykeln hem.
Att gå över till näsandning var inga konstigheter alls, då det är det naturliga sättet att andas på. Det enda är att jag ibland glömt bort att stänga munnen. När jag stänger munnen tar magandningen över mer och mer.
Sover som en gudinna
Tejpad mun på natten fungerar superbra. Tidigare så snarkade jag väldigt mycket och sov ofta oroligt och vaknade på nätterna och på morgonen vaknade jag med en förkylning. När jag blev så sjuk i influensa i januari tappade jag rutinen med andningsträning och slutade tejpa. Efter ett tag kändes det dock som att något saknades och när jag började tejpa munnen igen märktes det direkt vilken stor effekt det har. Jag har slutat snarka och ligger mer still under natten nu och vaknar inte med halsont på morgonen. Jag sover jag som en gudinna, som ett litet barn, helt fantastiskt.
Strategi för att hantera ångest och panik
För 10 år sedan fick jag ångest. Den utlösande faktorn var en misshandel som rev upp gamla sår från barndomen. Nu förstår jag att andningen har bidragit till ångesten. Kroppen minns ju. Så fort vi börjar andas med munnen så blir andningen ytligare och snabbare och kroppen tänker jaha nu är vi där igen och vi hamnar i ett stressat tillstånd. När jag andas genom näsan så blir det automatiskt en djupare och långsammare andning som skapar lugn. Denna kunskap har blivit en fantastisk vändpunkt i mitt liv.
Nu kan jag andas mig igenom min ångest. Det går inte att beskriva vilken härlig känsla det är. Och det gäller inte bara vid rädslor, oro och ångest. Oavsett om jag är ledsen eller glad så har andningen varit otroligt viktig för att hitta ankaret inom mig.
Förut hade jag ingen strategi utan jag bröt bara ihop och hyperventilerade när jag fick panikanfall. Det var en total känsla av maktlöshet när paniken tog över och varade i 10-30 minuter där jag bara låg och skakade. Från psykiatrin fick jag höra att det bara var att sluta hyperventilera. Men det var omöjligt då det är precis som att något djuriskt tar över.
Nu vet jag hur jag ska ta mig igenom paniken. Jag kan låta paniken komma, låta den skölja igenom kroppen för att sedan försvinna, och allt detta på bara en minut, vilket är helt fantastiskt. Tack vare andningen har jag lärt mig hur det känns i kroppen både innan, under och efter. Det har också blivit lättare och lättare att känna igen signalerna innan ett anfall och stoppa det från att bryta ut överhuvudtaget. Idag hamnar jag därför i panik väldigt sällan.
Medveten Andning måste in i psykiatrin
Ingen inom sjukvården har någonsin bett mig reflektera över hur jag andas. Däremot har jag inom psykiatrin blivit tipsad om att andas i fyrkant när jag får ångest – 3 sekunder in, 3 sekunder paus, 3 sekunder ut och 3 sekunder paus. Jag har fått höra otaliga gånger att det är bara att andas i fyrkant så kommer du igenom ångesten och paniken. Men det funkar inte. Det är som att säga att det är bara att äta tre gånger om dagen, till någon som har dåliga andningsvanor.
På andningskursen fick jag lära mig hur man ska andas. Det handlar om att stänga munnen och andas genom näsan och att använda diafragman. När jag stänger munnen tar magen över. Det blir en härlig känsla av lugn och avslappning och nästan tyngdlöshet när jag känner hur diafragman vid inandning rör sig både åt sidorna och framåt och bakåt. Näsandning gör att jag känner mig mycket mer samlad och grundad. När jag andas genom näsan och känner min diafragma är det nästan som att stanna tiden.
Både den teoretiska förståelsen om vad som händer när vi andas och de enkla riktlinjerna för en bra andning har hjälpt mig utarbeta en strategi som jag enkelt kan tillämpa när ångesten och paniken kommer krypande. Och det är inte bara en effektiv hjälp vid akuta situationer, det är lika mycket ett sätt att förebygga att ångestproblemen överhuvudtaget uppkommer.
Att lära mig andas rätt har varit jätteviktigt för min förbättrade mentala hälsa och jag förstår inte varför detta kraftfulla verktyg inte används inom psykiatrin. En djupare förståelse för andningens betydelse borde vara en självklar kunskap inom psykiatrin och klientens andningsvanor borde vara det allra första som tas upp, långt före mediciner, elchocker m.m.
Min upplevelse är att kunskapen om andning inom psykiatrin tyvärr är väldigt begränsad och sträcker sig inte mycket längre än till fyrkantsandning, som dock inte har funkat för mig. Man har inte förstått hur stor påverkan andningen faktiskt har, både innan, under och efter en ångestattack.
Jag är så tacksam för min Relaxator
Av sjukgymnasten och på vårdcentralen har jag fått olika andningsmotstånd, bland annat för att hjälpa mig få upp slem. Att blåsa i en flaska med vatten är en variant som inte är särskilt användarvänligt. En annan variant är en apparat som ser ut som en pipa och get ett motstånd. Problemet var att jag aldrig använde den utan sköt upp det hela tiden. Motståndet anpassas efter dagsform och aktivitet och det är stor skillnad på vilket motstånd jag behöver om jag tittar på tv, står och diskar eller är ute och går. För att ändra motståndet i apparaten krävs en massa tillbehör och att apparaten tas isär. Anledningen till att jag inte använde den är helt enkelt att den är för klumpig.
Som jämförelse är Relaxatorn väldigt smidig då motståndet är så enkelt att ställa in, det tar bara någon sekund. Den är också enkel att bära med sig i snöret runt halsen eller i fickan då den är så liten. Att Relaxatorn är så liten och behändig har varit helt avgörande för att jag faktiskt kommit till skott och gjort andningsträningen. Verkligen toppen!
Jag har alltid Relaxatorn med mig och använder den i många situationer i min vardag – när jag gör olika hushållssysslor, när jag är ute och går och cyklar, när jag studerar och deltar på föreläsningar. Relaxatorn ger mig ett inre lugn och gör att jag blir mer koncentrerad och fokuserad och fungerar också jättebra som slemmobilisering och vid rethosta, då den hjälper mig att sluta hosta på ett effektivt sätt. Den hjälper också min kropp att hitta sitt naturliga tempo när jag rör på mig vilket hindrar mig från att köra på för hårt och gå över gränsen.
Blev jättedålig av nässpray
I slutet av januari 2016, efter att då ha andningstränat i nästan två månader, fick jag influensa och hade feber i 10 dagar. Ända sedan jag fick astma för åtta år sedan har jag regelbundet drabbats av influensa, trots att jag tagit influensa-vaccin. Vid influensa har jag alltid fått lunginflammation, men till min stora glädje inte denna gång!
Så länge jag struntade i nässpray så fungerade det super att andas genom näsan och bihålorna rensade sig själv allt eftersom. Något jag aldrig varit med om tidigare när jag haft influensa. Men så tog jag nässpray och fick världens bakslag. Både näsa och bihålor svällde igen totalt och det gick upp i ögonen och pannan. Prövade i två dagar med nässpray för att se att det inte var någon tillfällighet vilket det tyvärr inte var. Så snart jag slutade med sprayen blev det genast bättre efter bara någon dag.
lMin astma är så mycket bättre
Tidigare tog jag akutmedicin för min astma 1-3 gånger per dag, nu behöver jag den bara någon gång per månad. Medicinen innehåller adrenalin-liknande ämnen och det är så skönt att slippa ta den för jag får sådana biverkningar i form av fruktansvärda kramper i vader och revben.
Jag tar också en inflammationsdämpande medicin (kortison) i förebyggande syfte. Rekommenderat intag är två puffar per dag, morgon och kväll. För två år sedan blev min astma sämre och jag ökade då till fyra puffar/dag. Hösten 2015 var riktigt tuff då jag var konstant förkyld från början av september till mitten av november, så från och med september ökade jag till åtta puffar per dag vilket är maxdosen. Sedan jag började andningsträna är jag tillbaka på fyra puffar per dag. Min förhoppning är ju att bli helt frisk från min astma och kunna sluta med kortisonet helt och hållet, men då jag diskuterade detta med min läkare svarade hon ”Vill du dö?”, varpå jag känt en oro för att minska på medicineringen ytterligare. Det kanske är dags att byta läkare 
Ska också bli väldigt spännande framöver när pollensäsongen kommer om mina förbättrade andningsvanor kommer kunna påverka min allergi.
En sak jag märker är att när jag pratar så blir jag sämre. Gissar att det är på grund av att jag då har jag munnen öppen och andas snabbare och mer oregelbundet.
Är så vansinnigt underbart att kunna andas igenom näsan igen så det går inte ens att beskriva hur lycklig jag är! Lugnare andning, munnen är inte torr längre och mitt astmaslem är inte längre lika segt och jobbigt att få upp. Jag har ännu lång väg kvar men det är fortfarande en av de bästa sakerna som har hänt mig.
Pernille Vestberg, 32 år, Arbetsterapeut, Sundsvall
The post Tre timmar som förändrat hela mitt liv appeared first on Medveten Andning.